Marknaden för koppar och zink

Koppar

Koppar leder elektricitet och värme mycket bra vilket gör metallen till en nödvändig råvara i moderna ekonomier och i uppbyggnaden av samhällen. Mer än hälften av all koppar som produceras idag används till att ta fram och leda elektricitet. Koppar och kopparlegeringar används inom områden där hög ledningsförmåga (både för el och värme), god korrosionshärdighet, färg, formbarhet, hållfasthet samt lätthet att foga genom lödning är av betydelse. I stort sett all tråd för elinstallationer i hus är av koppar liksom elledare i elgeneratorer och motorer. Även inom telekommunikationsområdet är koppar av betydelse.

Metallen är en mycket viktig i omställningen till alternativa energikällor som sol-, vind- och vattenkraft som behöver stora mängder koppar för att dels generera elektricitet, dels överföra denna energi långa sträckor med så låg förlust som möjligt. För utvecklingen av marknaden för eldrivna fordon bedöms koppar spela en mycket viktig roll och exempelvis en elbil behöver ca fyra gånger mer koppar än en bil med förbränningsmotor. Tillgången till koppar är därmed en av de viktigaste faktorerna för en effektiv energiomställning.

Vad gäller prisutvecklingen de närmaste åren är t ex analysföretaget Clarksons Platou Securities Inc. mycket positiva beroende på bl a den ökande efterfrågan på koppar som drivs av elektrifiering av industri, transport och hem. Inte minst den förväntade tillväxten av eldrivna fordon är en viktig drivkraft, se nedan prognos från Bloomberg.

Zink

Zink är en mycket viktig metall för en hållbar samhällsutveckling och det är den fjärde mest efterfrågade metallen efter järn, aluminium och koppar. Användningsområdena är många men det är främst till att motverka korrosion som uppstår i stål som zink används. Ett tunt lager zink, så kallad galvanisering, förlänger livslängden på stålkonstruktioner med mellan 50 och 100 år genom att motverka rost. Genom användning av denna metod kan förbrukningen av järnmalm och stora mängder koldioxidutsläpp minskas och investeringar i infrastruktur bli mer varaktiga.

Av den årliga globala förbrukningen av zink på ca 13 miljoner ton används ca 60 % till galvanisering (källa: Boliden). Infrastruktur- och byggindustri är därmed de största användarna av zink men även fordons- och elektronikindustrin är viktiga slutanvändare för bl a tillverkning av batterier. Geografiskt står Kina för ca 50 % av den årliga zinkförbrukningen i världen.

Enligt Satista uppgick den globala gruvproduktionen av zink till 13.2 miljoner ton och metallproduktionen av zink till 13.7 miljoner ton. Den globala förbrukningen av zink-metall uppgick till 14.2 miljoner ton. De största tillverkarna var i tur och ordning Kina, Peru, Australien, USA och Indien.

Baserat på olika utbuds- och efterfrågefaktorer är många analytiker positiva till en fortsatt stark utveckling för zinkpriset de närmaste åren.